Idrottens gemensamma grund

Skidor vill baseras på idrottens gemensamma idéprogram “Idrotten vill”.

Idéprogrammet beskriver idrottens gemensamma idé, värdegrund och vision – saker som är viktiga att hålla levande i alla föreningar. Det ger en grund att stå på för att forma utbud och verksamhet. Ett sätt att forma grunden är att hålla kontinuerliga samtal i föreningen där man med fördel kan involvera såväl tränare, ledare och utövare som föräldrar.

  • Visionen ger oss en gemensam bild av det vi vill uppnå.

  • Verksamhetsidén tydliggör vårt gemensamma uppdrag och uttrycker kärnan i verksamheten.

  • Värdegrunden beskriver de värden som vi vill ska styra och genomsyra idrotten.

 

 Vi hjälper dig!

Information och stöd som vägleder dig oavsett vilken roll du har.

Idrottens indelning

Vi delar in vår idrott efter ålder, syfte och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13–25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år.

Idrottens ledarskap

Det ledarskap som har utvecklas inom idrottsrörelsen är uppskattat och eftertraktat av många, både utanför idrotten och bortom vårt lands gränser. Ledare vars filosofi bygger på idrottsrörelsens värdegrund skapar både resultat och effektivt fungerande och välmående individer som är rustade för både idrott och annat de kan tänkas vilja ägna sig åt.

Att vara ledare är ingen rättighet – det är en roll som ledaren tilldelas i förtroende. En förutsättning för gott ledarskap kräver delaktighet. Delaktighet innebär att utgå från det som unga själva identifierar som relevant och viktigt. Utgångspunkten behöver därför vara ungas egen verklighet och problemformulering. Det kräver i sin tur vuxna som lyssnar aktivt, på det sätt som unga vill bli lyssnade på. Det innebär även att delaktigheten måste vara frivillig. Inga barn och ungdomar ska tvingas att uttrycka åsikter mot sin vilja.

Om förtroendet av någon anledning förbrukats och bedömningen är att det inte går att återskapa, ska ledaren skiljas från sitt uppdrag. När ledarrollen handlar om ledarskap för barn är det vuxnas ansvar att säkerställa att ledarna har det förtroende som krävs.

Idrottsrörelsen bygger i allt väsentligt på det ideella ledarskapet. Idrottsledare ägnar varje år många timmar åt idrotten, som aktivitetsledare/tränare eller förtroendevalda föreningsledare. Mängder av funktionärer erbjuder sin tid för att få idrottens verksamhet att fungera. Alla dessa har kärleken till idrotten och intresset för de människor som finns där gemensamt. Denna svenska idrottsmodell lägger en plattform där väldigt många har möjlighet att ägna sig åt idrott.

Tack vare en engagerande, inspirerande och attraktiv verksamhet väljer många att stanna inom idrottsrörelsen under hela livet, som aktiv idrottare, ledare och/eller funktionär. Genom sin påverkan på så många delar av samhället gör idrottsrörelsen Sverige väldigt mycket starkare.

Idrottsrörelsen vill att verksamheten ska genomsyras av hög kvalitet och där har ledarna, tillsammans med andra i verksamhetens närhet, ett stort ansvar för den kontinuerliga utvecklingen. Deras roll består av att både stötta idrottslig utveckling och av att förmedla idrottens grundläggande värderingar.

Nästan alla barn och ungdomar i landet är under någon period av sitt liv med i idrottsrörelsen. Detta ger idrottsledarna, unga som vuxna, mycket stora möjligheter att påverka och utveckla morgondagens vuxna och därigenom bidra till ett bättre samhälle.

Idrott – världens bästa verksamhet

Utan det ideella ledarskapet skulle idrottsrörelsen inte vara vad den är. Det är ledarnas skiftande bakgrund, olika perspektiv och gemensamma kompetens som gör den upplevelse som såväl ledare som idrottsaktiva får av idrottsföreningens verksamhet så speciell. I den ideella föreningen står syftet och ändamålet att bedriva idrottslig verksamhet i centrum.

Världens bästa idrott, på alla nivåer, är den idrott som erbjuder aktivitet, glädje och gemenskap i en miljö där alla i demokratisk ordning kan vara med och påverka och ta ansvar för verksamhetens utformning.

För idrottsrörelsen är världens bästa verksamhet också ett kvalitetsmått att sikta mot. En strävan efter att ständigt vilja utvecklas, bli bättre och därigenom ge många människor möjligheten att utöva idrott utifrån sin ambitionsnivå. Denna inställning ska genomsyra hela idrottsrörelsen

Idrott i förening

Idrotten inom idrottsrörelsen ger inte bara fysisk aktivitet och därmed fysisk utveckling. I det sammanhang som idrott bedrivs, tillsammans med andra, erbjuds också en gemenskap som i sin tur bidrar till stora mått av psykisk, social och kulturell utveckling. Att vara med i en förening betyder också att ingå i en demokrati, att kunna göra sin röst hörd och att gemensamt ta ansvar för att verksamheten följer de principer föreningens medlemmar vill att den ska byggas på.


”Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.”


Skidor vill grundar sig på Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. När idrott utövas enligt de intentioner som Idrotten Vill beskriver, skapar den glädje, gemenskap, engagemang och samhörighet.

Idrottsrörelsen efterlever…

  • FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna,

  • FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen),

  • FNs internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tydliggör bland annat att personer med funktionshinder ska ha samma möjligheter till idrott som andra.

Följer FNs globala mål

Idrottsrörelsen vill också bidra till FNs 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Med FNs deklarationer och konventioner följer till exempel att alla människor är lika mycket värda och att samma rättigheter gäller lika för alla människor.
Alla människor ska ha rätt att säga vad de tycker och att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls. Alla människor ska också kunna välja att vara med i föreningar. Ett barn är varje människa under 18 år.

FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling (Agenda 2030) syftar till att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Med utgångspunkten i att såväl stater som företag, organisationer och enskilda medborgare har ett ansvar att bidra till målens uppfyllnad, så omfattas även idrottsrörelsen.

Genom Idrotten vill och med idrottsrörelsens gemensamma värdegrund tar vi ansvar för att främja tolerans och respekt, öka kvinnors och ungdomars, enskilda personers och samhällens egenmakt liksom till målsättningar i fråga om hälsa, utbildning och social inkludering. I förlängningen tar idrottsrörelsen därmed ansvar för en mer hållbar värld.

Fysisk utveckling

Kroppen är ämnad för aktivitet. Idrott är, bland mycket annat, fysisk aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor.

Fysisk förmåga och fysiskt välmående påverkar människan på många sätt. Utöver att det skapar förutsättningar för ett långt och gott liv ger det också en tro på den egna förmågan – jag kan, jag vill! – som kan påverka välbefinnandet i flera avseenden. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen.

Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan. Idrottsrörelsen kan erbjuda fysisk aktivitet i många olika former och med olika intensitet. Fysisk aktivitet har också en direkt påverkan på välmående och psykisk hälsa.

Psykisk utveckling

Genom idrott får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Den som behöver utmaningar och mål att sträva mot kan finna det i idrotten. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att utvecklas, uppnå bättre resultat och att prestera mer.

Samtidigt kan idrott vara spännande och utvecklande utan att för den skull ställa krav på tävlingsresultat. Tävla går förstås att göra med andra, men också i allra högsta grad med sig själv.
Att lära och utveckla förmågor liksom att nå uppsatta mål skänker tillfredsställelse för många, oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå mål ger erfarenheter som är värdefulla också i andra sammanhang.

Social utveckling

Idrott skapar gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Föreningen erbjuder en trygg social gemenskap. Människor lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationer och kulturer.

Genom ledarna får de positiva förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar ofrivillig ensamhet. Idrott i förening ger därmed ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla.

Föreningen är en enkel organisationsform. Den utvecklas av medlemmarna och deras ambitioner och blir det medlemmarna vill att den ska vara. Det finns många sätt att skapa samhörighet, delaktighet och engagemang. Den moderna föreningen fångar dessa och möter de behov som medlemmarna har.

Kulturell utveckling

Idrotten är en central och folkkär del av vårt kulturarv och har en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Genom sin verksamhet bidrar idrotten till en ort eller en regions utveckling och skapar en känsla av sammanhang och tillhörighet.
Inom idrotten lär vi oss fungera tillsammans med andra, att ta ansvar, utvecklas och att göra vårt allra bästa. Idrottsföreningen erbjuder en miljö där människor från olika delar av samhället, närområdet, staden eller till och med världen kan komma samman med ett språk som är gemensamt. Idrottens språk talas av alla oavsett härkomst, nationstillhörighet eller socioekonomisk status. Idrotten förenar, utbildar, bildar, skapar samhörighet och bidrar till en socialt hållbar utveckling.